Vanliga frågor om migrän

Man uppskattar att upp till 60 % av orsakerna till att människor drabbas av migrän är genetiska. Vissa gener kan göra människor mer känsliga för förändringar i miljön och andra utlösande faktorer som kan ge upphov till ett anfall. 

Det är vanligt att man har en nära släkting som har haft eller har migrän, cirka 70 % uppger detta. Har du en förälder med migrän är chansen 55 % att du slipper få den och har du två föräldrar med sjukdomen har du 30 % chans att klara dig undan. 

Vilka symtom man får varierar från person till person. Vissa kan få samtliga symtom som listas nedan, andra kan få något eller några av dessa symtom. De vanligaste symtomen både hos vuxna och barn:

  • Du får huvudvärk. Den är ofta stark och intensiv, men ibland mildare.
  • Huvudvärken är borrande, pulserande eller dunkande
  • Huvudvärken förvärras när du rör på huvudet eller anstränger dig
  • Du blir trött och får det svårare att koncentrera dig
  • Din känslighet för dofter, ljud och ljus ökar
  • Du blir illamående och kan kräkas
  • Huvudvärken kan uppstå i ena sidan av huvudet eller vid ena ögat men den drabbar båda delar huvudet, det vill säga att den är dubbelsidig.

Prodromalfasen
Typiska tecken är koncentrationssvårigheter, irritabilitet eller hunger. Det är också här många börjar bli besvärade av yttre intryck som ljus, ljud och lukter.

Aurafasen
Ungefär var fjärde person med migrän har mycket specifika neurologiska symtom som varar en halvtimme eller längre. Detta kallas aura. Vanligast är en synstörning som kan upplevas som zigzag-mönster eller blinkande ljus som rör sig över synfälten och efterlämnar blinda fläckar.

Huvudvärksfasen
Den tredje fasen är huvudvärk som i det typiska fallet pulserar och ökar i intensitet upp till svår eller outhärdlig intensitet. Den uppträder ofta men inte alltid på ena sidan av huvudet. Smärtan ökar av fysisk aktivitet som att gå i trappor och många ligger ned utslagna. I denna fas förekommer även illamående och kräkningar som uppträder när huvudvärken är som värst.

Postdromala fasen
När smärtan slutligen avklingar kvarstår ofta de neuropsykologiska symtomen och överkänsligheten, under den så kallade postdromala fasen. Under migränanfallets senare faser återgår den drabbade långsamt men säkert till sitt normaltillstånd. Man känner sig vanligtvis mycket trött och urlakad i upp till ett par dygn efter attacken.

Saker som kan trigga i gång ett migränanfall är många, det kan handla om stress, hunger, alkohol, brist på sömn och andra miljöfaktorer. Hos kvinnor kan hormonella förändringar ligga bakom ett migränanfall.

Det vanligaste är att i första hand prova receptfria värktabletter som paracetamol eller antiinflammatoriska smärtstillande substanser med eller utan koffein. Många tycker att detta hjälper tillräckligt mycket. Vid dålig effekt eller biverkningar av vanliga värktabletter är det lämpligt att prova så kallade triptaner, som är skräddarsydda för akut migränbehandling.

För patienter med kronisk migrän eller mycket svår episodisk migrän finns det  läkemedel som kan ges av neurolog. Vissa av dem kan tas av dig hemma, andra ges av legitimerad sjukvårdspersonal. Neurotoxiner har funnits sedan många år tillbaka och sedan 2019 finns även en ny grupp av förebyggande läkemedel. De kallas för CGRP-hämmare. 

Det kan även vara värt att testa yoga, avslappningsövningar och kognitiv beteendeterapi. Det är även viktigt att försöka minska stressen i sitt liv, eftersom det kan utlösa migrän.

Kontakta en vårdcentral om något av följande gäller för dig:

  • Du tror att du har migrän.
  • Du har migrän, vilket gör att du måste ta läkemedel mot värken ofta.
  • Du tror att du har migrän, dessutom hjälper inte de läkemedel du tar.
Vilken är din främsta metod för att hantera din migrän?
Läkare och forskare